Det finns en person.
En person som jag kanske behandlat jävligt fel.
En person som hjälp mig med mer än jag vågar tänka på.
En person som suttit uppe med mig mitt i natten och hjälpt mig andas.
Hjälpt mig tänka när hela jag är uppochner.
Så nu sliter jag ur hjärtat på mig själv, lägger det i dina händer, för första gången i mitt liv ger jag någon 100% av mig själv. För jag gör det till en person som jag är säker på kan hantera mig, hela mig.

Du har stått ut med så mycket, mycket mer än jag kan önska.
Du lugnar mig när jag får panik.
Du kramar mig när jag är rädd, även om det är urlöjliga saker som mörker.
Du gör allt för mig, så nu tänker jag göra samma sak.

Vissa har ju verkligen problem vissa har.
Att de ska vara så osäkra på sig själva att de låter det gå ut över andra.
Vägra tro på det du lilla vännen, du ska se att det är så som du vägrar tro. Prinsen är ett svin serru.

Jag har famlat i mörker, men I dig såg jag ljuset.
Och för dig har jag låtsas, och dolt mina tårar.
Med dig blir jag mindre, som gubben I lådan.
Jag vägrar att inse, du sviker mig alltid.
Jag gräver min grav för dig, jag är en soldat för dig.

Jag tog en kula för dig, och fick en smula tillbaks.
För dig ska jag, göra det tusen gånger om.
Jag har givit dig allt, och jag har ingenting kvar.
För dig ska jag göra det tusen gånger om.

Idag när jag vaknade kunde jag inte prata.
Det enda jag fick fram var ett väsande ljud när jag tog i.
Efter att jag duschat lät det lite bättre iaf, men ändå.. njaaa.
Men nu har jag druckit cola, det känns bättre?
Heja coca cola!

Nu ska jag må piss och plugga, hej.


hej kompis

När jag var liten :

• Tyckte jag homosexuella var bland det läskigaste som fanns
• Var jag stensäker på att det gömde sig monster under sängen
• Älskade jag att klistra på tatueringar över hela kroppen
• Kunde jag inte sova utan massa gosedjur i sängen
• Brukade jag krypa in till mamma för att slippa sova med monstrena under sängen
• Hatade jag att använda tjocktröjor, använde bara långärmade t-shirtar
• Tyckte jag att det roligaste som fanns var att byta "pojkvän" varannan vecka
• Hånglade jag i skogen där inte lärarna såg
• Använde jag för stora skor, det va tufft med stora fötter
• Tyckte jag att långa naglar var äckligt
• Var min mormor min bästa vän som jag var med varje dag

Du är inte död.
Du drömmer inte.
Jag är här, och jag älskar dig.

Snälla prata tyst, annars hör de oss
Och de får reda på varför vi inte litar på dem
Tala högre älskade för jag hör dig inte
Jag måste veta varför vi inte litar på dem

Förklara den här sammansvärjningen mot mig
Och berätta hur jag förlorat min makt

Vart kan jag vända mig? För jag behöver något mer
Omgiven av en osäkerhet jag inte är säker på
Berätta varför jag känner mig så ensam för jag måste vem jag är skyldig

Jag trodde vi skulle klara det
För du sa att vi skulle klara det
Och när all säkerhet misslyckas
Kommer du vara där och hjälpa mig?

Förklara den här sammansvärjningen mot mig
Och berätta hur jag förlorat min makt

Jag har förlorat min makt

Paramore - Conspracy

Är det okej att snacka sex med någon annan än den man är tillsammans med?

Näääjråååå men slänger in en bild för alla er idioter som är kåta på att se hur jag klippte mig, dock är håret inte iordning på bilden.

Därför släpper jag en bildbomb från halloween i måndags, only jag och sarah:

Vi slapp sista lektionen, så ingen samhäll för oss idag. Jag och Sarah åkte till påkås och köpte cola, eller jag, jag gjorde, Sarah köpte hårfärg som vi ska hälla i den på henne snart, när förhäxad är klar.

Nu ska jag bara rensa huvet ett tag.


ironisk bild, dum fjortis, mhm

Det är inte lätt, ingenting är lätt.
Just nu känns det som jag tagit en tidsmaskin och åkt tillbaka i tiden.
All smärta, alla känslor.

Jag funderar på att bara försvinna ett tag, jag orkar inte alla känslor.
Jag saknar dig så det känns som jag ska gå sönder, varje hjärtslag gör ont.

Du är verkligen den finaste personen jag träffat.
Jag kunde inte ens drömma om att det fanns någon som dig, någon som bryr sig så grymt mycket om andra, någon som alltid ställer upp och alltid säger rätt saker, hjälper till när man behöver det, säger smarta saker om allting.

När du mår dåligt så gör det ont i hela mig, jag vet inte vart jag ska ta vägen och då reagerar jag genom att bara fjanta runt, men jag finns där för dig i alla lägen, det vet du.
Kommer du och berättar att du har haft ihjäl en idiot, då hjälper jag dig att gräva ner den jäveln. Rånar du en bank så fixar jag en bil åt dig. Är du lycklig och kär, då är jag det med dig.

Tvivla aldrig på det, inte för en sekund.
Jag älskar dig.

Har varit och klippt håret, tog 2 och en halv timme, haha.
Nu sitter jag hos världens bästa Sarah.

Såhär snygga är vi som fjortisar:

När jag var ca 10 år så gick jag ut ur duschen med en fin handduksturban på huvudet och fick syn på mig själv i spegeln och tyckte jag såg ut som en kille. Efter det så köpte jag mig en brun mascara och har nästan aldrig visat mig osminkad utanför min dörr igen.

Jag mådde så grymt dåligt över det, jag började fundera på om jag kanske var en kille med väldigt liten snopp. Sen kom mina tuttar som bomber och jag skämdes över det istället, de blev verkligen stora, och det är inte kul när man är mellan 10-12. Och eftersom mina hormoner bestämde sig för att spöka som fan, tuttar, mens och hela allt så började jag även svettas som en gris, inte kul kan jag lova.

I 5an började jag med kajal och i 6an/7an fondation. Bara för att jag inte ville se ut som en kille. Jag översminkade mig själv, noppade sönder mina ögonbryn och hällde över mig parfym. Som tur var växte jag ifrån det, insåg att jag är en tjej trots allt, ingen kille. Bara Frida.

Igår klädde jag ut mig till fjortis, jag kände igen mig själv, jag kände vad jag kände då.

Som jag brukar sminka mig för det mesta:


På halloween, ungefär så brukade jag sminka mig:


Dåligt ljus på bilden, ska sno bilder från sarah så ska ni få se senare

jävligt go!


Och täckt i plast!

Åkte med Henrik till Stockholm i fredas, åkte buss i 4 timmar. Vi gick fel när vi skulle till hotellet, helt fel håll dessutom...
På lördan gick på på Kistagallerian, köpte ett par kortbyxor, som typ ser ut som en kjol när man har dom på sig och en väst, fick även en ny bh av Henke :)
Sen på kvällen åkte vi in till stan, åt mat och jag drack en "blueman drink" (vodka, blåbärslikör och citron) asgo va den! Och knallblå, kan lägga in bild på den senare om jag har tid.

Sen var det dags för blueman group, satt på fjärde raden och det va awsome!
Fick klet skjutet på mig och när de skulle gå i publiken tog en av dem mig på huvet, jeeeeepp! Och nej, jag blev inte blå i håret för vi fick som regnkläder på oss.

Sen drog vi tillbaka till hotellet och drack en varsin cider och tog med en varsin öl upp på rummet och ka oss i badkaret, myyys.

Igår så regna det asmkt så jag blev arg på mina uggs eftersom de var trasiga under så jag inte kunde använda dem, så jag slängde dem i papperskorgen innan vi gick. Men jag hittade nya för 200 spänn ;)
Sen gick vi på stan i regnet och sedan buss 4 timmar hem, trötta som as.
Korv och bröd och sen sova :)


innan fdd

När jag var liten trodde jag inte på Gud, Messias, Allah eller nåt sånt. Nej när jag var liten så trodde jag hela livet var som sims, att vi fanns i ett spel. Påhittade figurer som någon hade jättekul åt. Ibland kanske man fick bestämma själv, men oftast var nog "egen vilja" avstängd, iaf för mig eftersom jag aldrig kunde förklara varför jag gjorde som jag gjorde, varför jag hoppade på en underbar tjej, varför jag hamnade i bråk, varför jag fann det mer intressant att umgås med killarna istället för tjejerna, varför jag tyckte att det var så förbannat kul att leka med andras känslor.

Nu vet jag inte vad jag tror, jag vågar inte "inte tro på Gud", för om han finns så kommer jag gärna till himmlen.
Jag vågar inte säga emot hinduerna, för tänk om jag ska leva en gång till, då vill jag inte ha det skit som en daggmask.
Eller tänk om Allah har rätt, man kan komma till paradiset, det skulle va skönt.
Men tänk om det är älskade Astrid som har rätt, det skulle jag nog gilla mest av allt, ett fint liv någon annanstans, fast utan krig.
Eller om det är så som mamma predikar om, man blir en ande som stannar kvar och vakar över sina nära och kära, men finns det något mer än så? Får man träffa alla man saknar? Får man det bra?

Jag vet inte vad jag ska tro, hur som helst, någon spelar ett spratt med mig.

Jag stör mig på allt just nu, alla är jävligt irriterande, och de som inte är det har annat för sig än att hålla mig uppe.
Kärlek är för svaga personer, endast svaga personer lägger sitt liv i någon annans händer.
Jag är jävligt svag, tror mest det är för att jag tror inte jag skulle klara av att ta hand om mig själv, för svag.
Man blir bara sårad, gör man rätt så är det ändå fel på något sätt.
Hjälper man till så är det fel eftersom man skulle hjälpt till utan att behöva fråga innan. Att man ändå reser sig upp och hjälper spelar ingen roll, man har redan gjort fel.

Man får inte välja vänner, man får inte göra misstag.
Man måste vara perfekt hela tiden.

Jag tror jag nått rock bottom igen, klarar inte kärlek helt enkelt. Jag är en amatör på att hantera känslor, mina egna och andras.

Jag gör först, tänker sen.
Bryter ihop och får ångest, då är det för sent.

Misstag är för losers som inte kan tänka från första början.
Att förlåta är för stort för att du ska klara.


jag har satt nålar genom min matlucka och min knäppaste muskel,
hur dumt är det på en skala?