Jag hatar inte dig, verkligen inte.
Och vet du varför? För att hat och kärlek ligger alldeles för nära varandra, man måste älska och bry sig för att kunna hata någon. Och nej, jag saknar inte ens dig. Inte ens lite.

Jag är impulsiv och älskar att hoppa in på saker som jag inte har en aning om vad konsekvenserna kommer bli.

Det största misstaget man kan göra är att öppna sig totalt för fel person.
Detta har jag gjort flera gånger, så jag tänker börja om, bara berätta saker för personer jag vet att jag verkligen kan lita på, för att fel saker inte ska komma ut.
Jag tror jag har tre personer, förutom kanske mamma.
Tre personer som jag litar brutalt mycket på, som jag verkligen litar på inte öppnar käften för att de blir sura eller arga.
De tre bästa.

<3

Jag har verkligen problem med att skilja på höger och vänster, därför:

Tatuerade killar med töjningar i öronen (inte för stora) måste nog vara det absolut snyggaste som finns.

Först går jag in på kissies blogg, inte för att jag tycker om henne, tro mig, jag tycker hon är dum i huvet. Men hon är otroligt underhållande, det är det ingen som kan säga emot, för det är hon. Hon är rolig, korkad och helt dum. Hon väcker tankar och upprör allt och alla. Man hittar alltid något att störa sig på när man klickar sig in på bloggen.
Jag tror att om hon skulle sluta retuschera sina bilder så grymt mycket så skulle jag nog gilla bloggen mer...



Sen klickar jag vidare till Amirs blogg, jag älskar honom. Han har verkligen en underbar personlighet (på bloggen iaf, irl har jag ingen aning om hur han är). Förut läste jag nästan aldrig hans blogg, men efter att han varit med i Bella & Tyra show, när han smiter in på tunnelbanan och vill ha gratis korv osv, så har jag läst hans blogg nästan varje dag, så otroligt härlig och jag älskar hans bilder och hur han är så öppen med att han är bög.

"Vi delade på kärlek, jag tog kär och du tog lek"
"Om ditt hjärta brister, laga det med karlssons klister"
"Jag älskar dig och jag släpper aldrig taget, jag finns för dig när det stormar på havet"

Hur många kärleksmeningar/dikter/texter finns det egentligen?
Och varför är det alltid dom om lycklig kärlek som är töntigast?
Typ, bara den som kan rista in ditt namn i solen älskar dig mer än vad gör.
Blääääh, jag spyr. Och nåt jag verkligen spyr på är små fjantar som varit tillsammans med någon i en dag eller två och älskar den personen mer än någon annat och det känns så otroligt bra lalala. Sen förlovar dom sig efter nån månad och gör slut nästa hejaheja!

Jag vet inte när jag sa till Henrik att jag älska han, jag hade känt han ett bra tag iaf, varit tillsammans med han..jag vet inte hur länge? Jag slänger inte ut det till vem som helst, den jag säger det till, den älskar jag verkligen.. När jag var tillsammans med Oscar, då sa jag det till någon för första gången, han var nog första killen jag älskade.. Ett halvår tror jag det tog innan jag sa det. Om det inte var mer. Riktigt så lång tid tog det inte med Henrik, för han fanns hela tiden när jag var ledsen i början (nu med) och ju mer tröst, desto mer tycker man om nån..? Efter ett pissdåligt förhållande så var Henrik en drömprins, en sån man drömmer om, hur kan man motstå att börja älska någon som är exakt vad man alltid drömt om, någon som ger en precis allt man behöver.

Söker man på ordet "drömprins" på google får man bla fram dessa bilder:

Jag har verkligen jättesvårt för att tycka illa om folk, jag vill alltid ge dem chans efter chans hur illa de än beter sig så vill jag ändå förlåta.

Trots det så finns det ändå en person jag hatar så otroligt mycket att jag faktiskt tror att jorden skulle vara en mycket bättre plats om denna person dog, jag skulle inte ens bry mig. Och med tanke på hur svårt jag har för att ens tycka illa om folk, så då förstår ni ju hur illa jag tycker om denna person, verkligen inte bra någonstans. Jag vet folk som känner den som tycker personen är "underbar och snäll", men jag har sett hur den verkligen kan vara, hur falsk och idiotisk den kan vara, göra allt för att förstöra andras liv osv.

Där har ni the truth.

Jag hatar smutsiga saker, särskilt när det är någon annan än jag som smutsat ner.
Därför tycker jag att det är hemskt att diska, särskilt när diskhon är fylld med vatten och disk och det flyter omkring gammal mat och skit i vattnet.. usch..

Så när jag absolut måste diska så startar jag kranen och håller det som ska diskas under kranen och doppar diskborsten i diskmedlet.. Det tar lång tid, men det är liiiite mindre äckligt.


Aldrig att jag skulle diska så, aaaaldrig