Suttit tom och inte tänkt på något, för det är bättre än att tänka vad som kan va..

Och då ser man överallt på facebook osv folk som tjatar om att deras liv är så tragiska, för de har inte favoritklänningen till helgen, pojkvännen gör nåt dumt, slut på snus och cigaretter. Och BUHU.

Synd om er, inte.

Tänk er känslan av att få ett telefonsamtal där någon berättar för er att en nära person är borta, helt borta, ingen vet vart, med vem eller något, för det går inte att få tag på personen och ingen har någon som helst ledtråd. Tänk er att höra orden "polisanmäld försvunnen".

Då, inte förän då kan ni få klaga. Och då är det knappast om så värdelösa saker som sen ändå kommer lösa sig.