För alla idioter som ska sitta och tänkta "tönt som klagar, lägg inte upp ditt liv på din blogg" stick härifrån och läs inte detta inlägg, tack så mkt!

---

Hur ska jag göra för att passa in i den perfekta plan du en gång hade tänkt ut för mig?
Eller sumpade jag chansen helt när jag insåg att man inte måste klä sig i sockersöta klänningar, leka med barbies och göra precis som mamma & pappa säger. Att man faktiskt kan ha egna åsikter om saker och ting.
Var det när jag började ifrågasätta allt du sa som du bestämde dig för att jag inte längre var värd din tid?

Jag förstår inte hur man kan se på när ens dotter blir utsatt för sådana saker, hur man efter flera år blir chockad när man får reda på att hon befinner sig i en djup depression. Hur man fortfarande kan tro att "magontet" beror på något i maten, inte inser att alla tårar och rop efter mamma berodde på er två.

Så snälla, berätta för mig hur jag ska få dig att hålla det du lovar.
Även om jag inte är som du önskar, men det borde du acceptera, för allt beror på dig.
Varje steg jag tagit har varit pga dig.
Du tog något från mig som jag aldrig kommer få tillbaka.
Att bli sviken av någon som är så nära och på det sättet är inte något man kommer över, det är ingenting man kan förlåta. Det kommer aldrig bli samma sak..