Vart är den personen som jag såg som min bästa vän, som kunde hålla mig i timmar, som jag somnade i knä på. Som jag längtade efter varje dag?
Vart är personen som fick mig att känna mig perfekt?

Varför blev du utbytt mot tårar och ångest, varför blev du en person som jag verkligen inte ville träffa?
Jag skulle gärna vilja veta hur det kändes den dagen då du bestämde dig för att byta sida, lämna mig, höra alla ord som blev kastade efter mig utan att ens försöka försvara mig, som du brukade göra.

Undrar om jag hade haft lättare för att släppa in folk och visa den riktiga jag om du inte svikit mig när jag behövde det som mest.
Förstod du ens vad som var fel när jag spydde rakt ut över köksgolvet och sen över hela badrummet, du kanske trodde det var magsjuka när jag vägrade äta godis och stängde in mig på rummet och skakade hela natten. Du hade väl inte ens en tanke på att en 11-årig tjej på 40 kg kan få ångest när hon hör att hon är tjock? Att 163 cm och 40 kg är för lite är något jag gärna hade velat höra då, inte nu, flera år för sent.
Ni två förstörde helt min syn på mat den dagen, jag vet inte ett enda mål med mat då jag haft kampen med om jag ska springa på toa eller inte. Inte en enda dag där jag funderar på om jag ska träna en timme eller två för det känns som att jag är för mätt.

Nu bryter jag mot varenda svennebanan regel som finns inom bloggvärlden, "skriv inte personliga saker, då får du inte jobb". Men mitt privatliv och mitt jobbliv (?) är verkligen inte samma sak, vad gör det om jag gillar göra pepparkakssnoppar, så länge jag är professionell på jobbet? Inte för att jag göra snoppar av pepparkakor, men aa ni fattar.

Jag är så förbannat jävla trött på att varje dag sitta och låtsas vara någon jag inte är, låtsas tycka om saker jag hatar. Skulle jag bestämma skulle jag bara sitta lugn och mysa i skolan. Jag skulle bara äta frukt och grönsaker 24/7. Men så kan man inte göra, är man lugn är man tråkig och då får man inga kompisar. Äter man bara frukt och grönsaker får man inte i sig allt nyttigt och man kan bli sjuk.

Bullshit. Imorn köper jag mig en påse clementiner.
Sry för utbrottet, men jag har abstinens och kan inte köpa det jag behöver för emil har mitt legg, så nu får ni alla som ni vill :@




looking pretty gaaarl, äh ni vet att jag skojar